Day 01 – Best book you read last year

23 Mar

Springer först och hämtar läsdagboken (ja, jag har en sådan, mycket enkel, uppdelad efter månad och så titel+författare). Läste 104 böcker och har svårt att bara välja en som den bästa (hu, hur ska det gå på dag 30?). Får man fuska och välja ut flera? Nähä, inte det. Men om man motiverar det genom att välja olika typer av böcker, då kan det väl gå för sig?

Den första som förtjänar ett omnämnande är Empire Falls av Richard Russo (en ”vanlig vuxenroman”). Boken kom ut 2001 och vann Pulitzerpriset (och har tydligen blivit film men den vet jag ingenting om). Här finns flera av mina favoritingredienser; amerikansk stad på väg utför, arbetarklass och dysfunktionell familj. De här ingredienserna är bara mina favoriter om bakgrunden är USA, av någon märklig anledning. Stad på väg utför+arbetarklass+dysfunktionell familj i Sverige och jag slår bakut. Kanske för att det kommer för nära och för nära innebär att jag måste bygga upp en liten vägg emellan mig och orden och då känns ingenting på riktigt. Det blir som att läsa igenom ett filter. I alla fall, i den dysfunktionella familjen finns trots allt en underliggande kärlek som hindrar hela historien ifrån att bli nattsvart. Att Richard Russo skildrar staden och dess invånare med värme och humor gör också sitt till.

Nästa bok kan man väl placera i ungdomsgenren, även om jag tycker det är lite yxigt att dela upp böcker på det viset. Hur som haver, boken är Psych major syndrome av Alicia Thompson. Om jag skulle ta på mig mina mest kritiska glasögon skulle jag säkert kunna hitta både en och två och flera skavanker här men nu går jag på känsla och jag blev precis sådär varm inombords och engagerad som jag vill bli när jag läser den här typen av böcker. Handlingen i korthet; ung kvinna börjar på ett liberal arts college och väljer psykologi som huvudämne (det kunde ni inte lista ut med hjälp av titeln va?). Psych major syndrome är helt enkelt ett syndrom som går ut på att den drabbade överanalyserar allting i sitt liv, just för att hon studerar psykologi. Så klart (!) finns det en kärlekshistoria inbakad också. Okej, kanske är den inte så mycket inbakad som rentav central. Det är dock inte det enda som finns. Och slutet (mm, sådana kan ju vara svåra att få till), som jag gillar slutet.

Den sista boken ut här blir De apatiska av Gellert Tamas. Alltså en heeeelt annan typ av bok. Först kan jag väl villigt erkänna att jag läser väldigt lite inom genren fakta, jag trivs bäst hos skönlitteraturen. Ändå var det här nog den bok jag hade allra svårast att lägga ifrån mig under året. Så mycket ilska som bubblade upp inom mig (okej att jag har lätt för att brusa upp men alla som har ett hjärta borde nog få en liknande reaktion). Inte bara handlar det om de sk apatiska barnen, även om de är i fokus, utan också det politiska spelet, vilka som sätter agendan i samhället och hur.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: